Pilgrimsleden till Santiago växer i betydelse på 1000-talet

Pilgrimsleden till Santiago de Compostelas historia (2)

www.alpinaforlaget.se 

Den tredje största vallfartsorten under medeltiden efter Jerusalem och Rom var Santiago de Compostela. Mellan 1000- och 1200-talet blev platsen alltmer betydande. Klostret Cluny i Bourgogne i Frankrike spelade en viktig roll för utvecklingen. Munkarna som lydde under klostret spreds ut i Europa. Nya kloster och härbärgen växte upp längs leden. Utlänningar som ville stanna för att underlätta pilgrimernas väg fick olika privilegier. På det viset uppstod bland annat städerna Estella och Puente la Reina. Tidvis mellan 900- och 1400-talet var det fler pilgrimer som besökte Santiago de Compostela än både Jerusalem och Rom. 

Från hela Europa kom pilgrimer längs de många pilgrimsvägarna. Bara genom Frankrike ledde fyra stora pilgrimsvägar. Via Tolosana var den naturliga vägen för den som kom från Alperna eller Italien. Den startade i Arles för att gå över Pyrenéerna via Somportpasset och Camino Aragonés som ansluter till Camino Francés i Óbanos.

Det sägs att över tusen människor dagligen kunde besöka apostelns Jakobs grav. Pilgrimsvägen från Frankrike blev snart också en viktig handelsväg och fick i Spanien namnet Camino Francés, ”den franska vägen”. Alla utlänningar kom att kallas för franker. Kustvägen till Santiago de Compostela (Camino del Norte) kom att ersättas av Camino Francés. Caminon gav också tillfälle till kulturella kontakter mellan den moriska kulturen och Europa.

Bilderna nedan: Van Goghs berömda bro utanför Arles. 2. Europas pilgrimsvägar. 3. Gaudis biskopspalats i Astorga. 4. Den romerska teatern i Arles.

I boken ”Vandra till Santiago de Compostela” finns mer om pilgrimsledens historia.